Åka fort

Konstigt det där med rädsla. För fyra veckor sedan höll jag på att kräkas vid tanken på att köra i 90. För en vecka sen körde jag 110 och funderade allvarligt på att skita i kortet. Men så, pang, släppte det och jag vågar!!! Så skönt. Nu vill jag bara ta skiten. Jag är trött på att gneta och nöta. Jag vill köra själv! Sista obligatoriska momentet på onsdag. Sedan kan vi väl hålla tummarna för en provuppkörning va? Och en riktig. Please!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback