adrenalin

Alla säger, det bara rasslar till under ditt sista år som doktorand. Det rasslar nog lite här. Inte mycket, men lite grann. Fick veta att mina stålar räcker längre än beräknat, 2.5 månader för att vara exakt. Chefen har också igen bekräftat min förlängning, så avhandlingen känns för första gången inom räckhåll (om en sådär 17 månader) och det är så skönt att jag blir alldeles mosig på insidan.

vaknade lillkillen.

Jag är så tacksam över allt bra jag har. Jag tacksamhetsknarkar. Det är världens bästa!

Lillkillen har börjat på dagis, det har hittills funkat bra. Det är skönt att han har sin bror i närheten. Jag måste säga att jag är glad över vilket bra dagis vi har. Personalen är jättebra, det är inget krångel, rakt på sak, utan tjafs. Vilken lyx att kunna lämna sina barn till människor man litar på och kunna gå och jobba utan att ha ont i magen. Billigt är det också. För 2100 i månaden har vi två barn som får mat, omvårdnad och ömhet + en massa spännande aktiviteter, det är ju ingenting. Dagis, det är dagens grej att känna djup tacksamhet för.

Är som en ny människa. Lillkillen sov hela natten utan krångel. Skakade välling vid 4, i övrigt lugnt. Sååå skönt.

Jag vet att merparten av mina inlägg handlar om hur trött jag är. Men man blir knäpp när man aldrig får sova. Inatt vaknade lillkillen och skrek eller gnällde var tionde minut under två timmar. Varför? Ingen aning.

Måste ladda batterierna. Med en lillkille som skriker sig genom nätterna går det inte att gå till jobbet en dag till. Helgen är för långt borta. Stannar hemma idag. Har jag tur somnar han snart och då ska jag också försöka knoppa.

Jag ringde äntligen till käftis, så lång tid tog de för mig att repa mod. Då hade de stängt hela dagen för utbildning. Skit. På´t igen imorrn.

Det har varit en jävla horror-natt på alla sätt och vis. Jag är så trött och ledsen så att jag bara vill gråta. Min mascara tål det, frågan är om mina kinesiska kollegor klarar det.

Har promenerat över campus i samma stil som Milla. Det kändes bra.

Såg Resident Evil 3 häromdagen och insåg som vanligt att Milla Jovovic är typ jordens snyggaste och coolaste tjej. Sen kom hon gående där i öknen och jag insåg att jag skulle betala dyra pengar på att kunna gå exakt som Milla. Ge mig Millas gång nu pliiis. Om jag inte kan få se ut som Milla och vara lika cool som Milla så kan jag väl åtminstone få den lilla skitdetaljen?

Haags beba ska heta Diana. Ruggans fult namn måste jag säga. Men alla deras ungar har knasiga namn, så det är väl deras grej. Det komiska är att alla hennes läsare håller på att slå knut på sig själva och skriver inlägg i stil med: "ååååhhhh vilket fiiiiint namn!". Vilka smörpottor! Namnet är asfult och päronen har valt det för att vara säkra på att inte någon annan unge i plugget heter samma sak.

Storkillen har lärt sig vad vätska är, för vätska är vad lillkillen behöver. Efter att han kräkts upp så gott som allt vad vi gett honom två nätter i rad köpte vi äntligen resorb. Nu går stackarn på resorb-kur, men han mår bättre. I natt var det ransonerade skvättar med vätskeersättning som gällde, vi stod emot gråt och yl och faktiskt, inte en enda gång kräktes killen. Imorse var han t o m uppe och lekte en liten stund. Nu håller vi tummarna för att hans lilla mage ska återhämta sig och att han snart kan äta lite kokt ris och mildaste sortens välling utan att det kommer upp. Tjolahopp, det var skönt att få dela detta med er.

Nu rapporterar aftonbladet direkt, "minut för minut", från Beltranrättegången. Det har väl inte hänt sedan Knutby? För övrigt stod där också en barnflicka i centrum. Och en kvinnokarl.

Den här rättegången är ju helt klart också kvällstidningarnas våta dröm.  Fast frågan är om det kan bli mer saftigt än att Maria  Lundkvist luktat på barnflickans trosor?

Den överkokta makaronen sitter numer upp i min famn, men det är all styrsel han kan uppbåda. Inatt satte han igång att kräkas igen. Efter att kastat upp varenda liten vattendroppe han fått i sig sedan kl 23 så är han helt slut. Nu kör jag, två msk sockervatten i halvtimman, och hittills har det stannat nere. Febern är så gott som borta i alla fall. Själv sitter jag här, med mindre väldoftande kropp, skitigt hår, en pigg femåring, en hög med nerspydda kläder + handukar och håller tummarna för att min makaron snart blir frisk. Ändå är det inte så dumt, jag tar ut en VAB-dag, det är guld värt att kunna få ta hand om sina sjuka barn och få betalt. Fast makaronen får gärna bli frisk snart ändå, jag börjar bli orolig över den här lealösheten.

Vi har genomlevt ännu en mardrömsnatt, minus kräks, plus extra vrål. Tack gode gud att man kan sova middag med den överkokta makaronen, när de flesta var ute och njöt av solskenet, låg lillkillen och jag helt utslagna och sov. Nu laddar vi för ytterligare en natt, för närvarande hostas det rätt rejält och skriks en hel del. Bara vi inte råkar i luven på varann, jag och min man, så går det rätt bra. Man går varandra på nerverna när ens hem blir till något slags fängelse där ingen riktigt trivs och igår hade vi ett riktigt härligt Norén-moment. Idag är vi dock de såtaste vänner. Och vem vet, inatt kanske hela bunten sover som stenar...eller inte.

Sitter med en överkokt nio-kilos makaon på armen. Han är som i dvala, däremellan vaknar han, dricker lite, sover en timma, kräks galla. Har ingen saft hemma, går inte ut med spysjuk unge, blandar socker i vattnet. Stackars unge. Ute är det nog storm.

Det är dags för kräksfest igan.

Hade en stor papprulle med mig på tåget, storkillen frågade vad det var? "En grej jag vunnit i en tävling på en mässa. "Brottades du för att vinna mamma?" Jepp, iklädd endast bikini, i en stort kar med lera, brottades jag om ett par gåstavar, och jag vann!

Min man har starta en ny blogg, tyvärr får ni inte adressen. Där har han skrivit ett inlägg och musik och om mig och den där tiden när han trånade efter mig. Det var så fint att jag fick tårar i ögonen. Inte undra på att jag älskar honom så mycket.

Skulle gå in och rösta på Rockbjörnen, sista dagen idag. Had tänkt att jag skulle rösta på Petter, Säkert och Robyn i alla kategorier, jag gillar Petter. Men upptäcker till min fasa att Petter inte är nominerad i en endaste liten kategori. Men va fan då. Jag vägrar rösta på Kent och Winnerbäck. Sorry killar, ni har vunnit alldeles för många priser. Robyn, Sahara Hotnights, Miss Li, Foo Fighters. Så fick det bli. Utländska album är ju bara en katastrof att rösta på, jag drog till med något. Manliga artist? Uggla. Tyvärr.

Luften gick ur mig. Det blir väl så när man inte får sova. Bad chefen om en tjänst, tro på fan om han inte lyckades lägga saken i knät på mig i alla fall. Sen fastnade jag framför datorn med en ny arbetsuppgift, ont i magen över att jag inte vågar ringa och avboka tandläkartiden, en trötthet som gör att det bara snurrar i huvudet och en sug som är absolut gone, lost, borta. Djupt andetag. Så ringer de från simskolan och säger att de lyckats bereda plats i farsta. Eh, i Farsta, efter att ha sagt nej till Kampementsbadet och Vällingby och bett att få i Eriksdalsbadet? Sist jag tittade låg inte Farsta under skansbron. Suck, nej tack då, det blir jättekul att berätta för älsklingen att han får vänta en termin till. Minst. Slutligen kom en av lektorerna in och berättar att min undervisning blivit ändrad. Jag blev av med den roliga uppgiften jag haft och åkte på en annan som jag verkligen tycker är pest och pina-tråkig. Nu lägger jag mig över tangentbordet, grinar lite och sover en stund, sen blir nog allt bra igen.

Idag poppade alla mailen in. Tyvärr var resultaten de hade med sig inte något vidare. Fast det spelar ingen roll, bara lite jobb till från min sida så kan vi hiva iväg ett manuskript!

Träffade ny kula idag, det var jättemysigt! Vi pratade om hur man bekräftar sina barn, genom att uppmuntra prestationer, och att det kanske inte det enda de bör bekräftas för. Man bör också bekräfta dem och visa att man älskar dem precis som de är. Senare kom jag att tänka på hur jag i det stora hela bekräftar min omgivning, jo jag hejar på och uppmuntrar prestationer. Inte vansinnesprestationer förstås, men en dunk i ryggen brukar kännas rätt bra att få ge när någon varit duktig, speciellt om ingen annan ger personen i fråga bekräftelse. Men jag undrar hur det är för min man, jag tycker nog att jag uppmuntrar honom väldigt mycket, applåderar hans prestationer och hejar på när han har det kämpigt. Till saken hör att han är en sk högpresterare, jobbar häcken av sig, lojal mot jobbet, har stigit i graderna snabbt. Och gått in i väggen. Ja. Så det kanske inte skulle hejats på så himla mycket. Och han duger ju precis som han är. För min del kunde han varit lagerarbetare och inte haft ett fancy schmancy mediejobb, jag hade älskat honom precis lika mycket. För de där extra pengarna och den där extra statusen är inte så jävla rolig när man ser sin älskade lida så mycket som han gjort de senaste 18 månaderna.

Nattar storkillen, vi pratar om olika häftiga arbeten. Jag frågar vad han vill bli när han blir stor. Svaret kommer blixtsnabbt: "Jag vill jobba på McDonalds".

Jag är dessutom i skriande behov av en kopp kaffe som inte smakar röv. Tur att det finns att få tag på i närheten.

Så var den arbetsdagen förbi, jag ska jobba två timmar till men några mail lär ju inte poppa in. Surt.

Jag blir galen på att vänta på folk som ska svara på mail!
Svara då!
Svaaaaaara!

Katten gosar med den förra dataskärmen.

Vi har haft en stor bautaskärm till datorn. Igår fick vi en platt en. För platt för katten som brukade sova på den gamla skärmen. Gissa om hon blev paff när hon hoppade upp och genast ramlade ner igen.

Gnällde jag över att lillkillen gick upp halv sju? Det skulle jag väl inte gjort. Nya driven är att gå upp någon gång mellan 4:45 och 5:45. Skitkul.

På min labbrock har jag en annordning med en pincett fastsatt, så att den alltid finns till hands

Jag har så gott som alltid alltid ett måttband i väskan

Jag slog ut framtänderna när jag var 14 och har kronor av porslin

Jag älskar tystnad och blir trött i huvudet av för mycket ljud, t o m musik kan jag få nog av

Jag vet vad som definierar ett primtal och hur lång en Ångström är

Jag har en tatuering som föreställer mig själv

Jag vet vad som skiljer en atom och en molekyl

Jag har haft hål i näsan, nu finns bara ett ärr kvar

Jag har skulder på runt en halv miljon

Jag har fräknar

När jag har pms vill jag inte vara med. Jag är en grinig ledsen typ. Fräser åt barnen, sen känner jag mig som skit. Så när man gått och mått allt gräsligare i en vecka undrar man om inte menshelvetet bara kan komma snart, ont i huvudet, svullen, sur, svettig, stingslig och skakig. Hallå, vaaaar är du? det hade varit skönt med mens som kom var 28:e dag precis som dom hävdade i plugget, här kan det variera mellan 28 och 33 dagar. Idag är det 32:a dagen, så den kommer väl senast imorgon. Nej, jag är inte gravid, min kropp spelar bara ett ondsint spel med mig.

Lillkillen har fått en "mitt första år" - bok av farmor och farfar. Skrev så noggrannt in alla hans namn. Eller inte, hans första namn blev fel upptäckte jag. Ve och fasa, det var storebrors namn.

Lillkillen vaknar fortfarande två gånger per natt, först för att dricka vatten, sen för en flaska välling. Nu går vi inte upp och micrar någon välling. Vid sängen står en nappflaska vatten och en "doseringsburk" med välling, jag häller i vällingen i mörkret och skakar, lillkillen äter och efter ett tag somnar vi om. Oftast.

Vaddå lösenordsskydda bloggen när jag precis länkat :(
Antar att exet hittade dit?

Två dagar hann jag jobba innan längtan efter ledighet och barn tog över. Om snön ligger kvar imorgon ska vi åka pulka!

Merparten av mina länkar var inaktiva, men nu har jag uppdaterat dem!

Vad vackert det är när det snöar!

Min yngste son vaknar kring 6:30 oavsett vilken dag i veckan det är. OK, det är inte 5:00, men ändå alldels för tidigt på nyårsdagen. Min man gick upp en stund så jag fick sova lite till, sen byttes vi av vid åtta. Jag ska snart sätta igång med brunch. Det är bra att dricka mininmalt, för jag är åtminstone inte bakis.

Idag väntar ett kalas hos människor jag inte känner. Vi trodde det var barnkalas, men det visade sig att det är mamman i familjen som fyller år, vi har träffat henne en gång. Tyvärr kom vi på det igår kväll, presenten vi köpt var till en femåring. Kan bli rätt kul att se hennes min när hon får fönster-konst-färg. Ja ja, min man och jag med våra sociala hämningar, det blir lajbans, jag har varit stressad sen jag förstod att det inte var barnkalas.

För övrigt är jag retlig, har fått en överdos på min äldste trotsige son. Ena sekunden larvar han sig som en bebis, ga ga ga, det retar mig. Nästa sekund babblar han oavbrutet, upprepar varje sak han säger om och om igen tills jag svarar. Det retar mig också. Eller så tjafsar han med mig, gissa vad? Det retar mig också.

Jag önskar mig lite andrum. Att få vara ledig några timmar. Gå och få massage. Ligga i ett varmt örtbad. Eller något i den stilen. Ledigheten har ändå varit bra, förutom markservice coh en del tjafs, har det varit skönt att få umgås ordentligt med familjen. Dessutom har jag hunnit lägga lite tid på mig själv, läst en halv bok och handlat lite kläder. Imorgon är det onsdag. Då ska jag jobba. Då kommer jag längta efter min trotsige unge och hans morgonpigga bror.