adrenalin

Dagens häxperiment: chokladfondanter

Blåsippor! Förra året kom de tre veckor senare, precis när mamma låg för döden. Märkligt att det här året gått så fort. Sorgen är lättare nu, men det har varit ett jobbigt år. Att det fungerat såpass bra ändå beror på en stöttande man, god sämja mellan mig och mina bröder, fina vänner och att jag gav mig själv tid att sörja. Lyssnade på mig själv och accepterade att sorg kan komma i många skepnader. Det är inte över än, men det värsta är förbi.

Angående den berömda 40-årskrisen. Jag har funderat både länge och väl och kommit fram till att det är väldigt konstruktivt att krisa. Folk rynkar på näsan åt krisen, man skämtar om den, man skäms, men de facto så får krisen folk att ta tag i saker de drömt om. Massor med folk jag känner har börjat träna, slutat röka och börjat hänge sig åt massa roliga saker. Ett par stycken har brutit upp från pissiga äktenskap och det är verkligen positivt. Lite som att nu är vi snart 40 och har levt i det här dåliga förhållandet i tio år, ska vi verkligen göra det tills vi dör? Någon har köpt en motorcykel, folk skrattar lite, men vad faaan, så bra! Äntligen åker han motorcykel, han har ju drömt om det i tio år, innan barn och hus och karriär kom emellan. Grattis till den nya hojen, den nya kondisen, det nya intresset och välkommen till 40-årsåldern.

Tre nätter i Paris! Vi vågade åka med barnen och om vi väljer att bortse från lite skrik och gap (vrål) så gick det alldeles utmärkt. Tantåldern har inträtt, firades med ostron och vin och en sovande fyraåring i knät. Underbart! Shoppingen fick stå åt sidan men det var det värt!