adrenalin

Igår var min mamma här, som vanligt diskuterade vi olika saker som får oss upprörda. Det hände två saker. Den ena var att storplutten inte ville äta sin mat och jag frågade honom om han ätit för mycket torkad frukt som mormor bjudut på. Frågan var riktad till mamma men jag kunde inte ställa den själv utan använde mitt barn som budbärare, fel fel fel. När mamma tre sekunder senare satte på sig sin tjocka tröja trodde jag hon var arg på mig och skulle gå, helt panikslagen började jag släta över den illa dolda kritiken. Snacka om att jag har issues kvar med min mamma. Ja ja, hon frös bara och stannade kvar en stund och vi pratade om lite andra grejer.
Då kom det andra. Mamma började prata om unga tjejer som föräldrarna tappat kontrollen över, som blir utslängda, som blir ihop med äldre missbrukare och som råkar illa ut. Som exempel använde hon en skolkompis till mig vars mamma var knäpp och slängde ut henne, men i övrigt stämde inte jämförelsen speciellt bra, för den tjejen hade en jättebra pappa som tog hand om henne, hon träffade ingen äldre missbrukare och lever idag ett synnerligen normalt liv, trots sin sjuka mamma. Jag tyckte jämförelsen var konstig men la inte så mycket vikt vid det. Senare, mitt i natten  vaknade jag och insåg att mamma pratade om sig själv. Hur hon själv hade varit en "omöjlig tonåring" som blivit utslängd och träffat en äldre missbrukare (min pappa) och råkat illa ut på flera olika sätt. Fast hon använde Maria P som exempel. Mamma har visst mycket issues hon med.