önska kostar ingenting

Har åtskilliga veckor på mig att fixa allt, alltså bebisprylar och julklappar. Jag har förresten lovat min man en önskelista, för han vill också var klar med julklappar innan vi blir fyra. Jag har skjutit på önskelistan eftersom jag inte riktigt vet vad jag önskar mig. Jag har typ allt man behöver, och sen när man sitter i soffan och stinker mjölkspya och tappar håret vetefan om det jag önskar mig nu (smink, krämer, snygga örhängen och böcker) ens kommer att komma till användning förrän framåt våren. Jag vet att efter förra gången önskade jag mig helt nya kläder, så kanske det blir den här gången med. Ett par nya jeans för inga av de gamla passar. Nya tröjor (svarta, tillräckligt långa). Så, ska man önska sig presentkort eller? För jag vill inte ha något som har med amning eller bebis att göra, det är säkert.
Förra året fick min man ett presenkort på
Skank som skulle räcka till en munkjacka (jag var osäker på storleken), men när jackan skulle inhandlas hade de mellandagsrea, så det blev en munkjacka och två t-shirts. Typiskt lyckad julklapp tycker jag. Fast säger jag presentkort kanske han blir sur förresten, för jag fick en ansiktsbehandling förra julen som jag fortfarande inte har utnyttjat. Jag blev jätteglad, men det känns aldrig som om det är rätt tillfälle att göra det. Det känns som om det är så lyxigt och fint att jag måste spara det till ett "bra" tillfälle, men helt ärligt, brölloppet stod för sju år sedan så jag vet inte riktigt vad jag väntar på. Men det är väl det gamla vanliga, jag tror inte att jag förtjänar så fina grejer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback