adrenalin

Svärföräldrarna var här i helgen. Som vanligt hade de med sig väldigt mycket presenter. Lillplutten hade inte träffat sin farmor på ett år så det var en höjdare. I år ska de flytta tillbaks till sverige. Tyvärr väljer de att bosätta sig långt från alla barnbarnen på andra sidan landet, fastän de inte är bundna till den platsen av jobb, ekonomi eller relationer över huvud taget. Det är synd, annars är den nog nyttigt för dem att flytta tillbaks och komma bort från sitt overkliga jet-set liv. Det är inte riktigt sunt att inte jobba på sju år som lillpluttens farmor gjort och bara umgås med massa ex-pats som vill leka överklass. Hon berättar glatt om sina nya juveler och Escada-kläder och tre minuter senare om hur hon har varit på guidade turer i riktigt fattiga kvarter. Det är absolut inte samma person jag lärde känna, men så får hon grymma ångestattacker och kan inte gå ur sängen pga "magont". Jag hoppas det blir bättre när de kommer tillbaks hit och det dåliga samvetet plågar henne lite mindre. Sen är det bara att försöka få dem att fatta att om man ska ha del i sina barn och barnbarns liv så måste man nog bo lite närmare än sex timmar bort, men först ska vi se att de kommer tillbaks överhuvudtaget, det har nämligen varit på tapeten tidigare...