Jag måste erkänna att jag blev bättre på att hjälpa till med vardagsstädningen när vi blev föräldrar. Det tog liksom emot att se sin lilla korv ligga i hörnen och äta dammråttor. Sen kanske jag har transformerats också, mha hormoner eller nåt. Jag kan stänga av hjärnan när jag städar, stänga av motståndet och bara göra. Det blir så när rutinerna smyger sig in, sluta tänk, gör istället.
Mja, för min mamma har det där aldrig infunnit sig. Jag är uppvuxen i totalt kaos. Hon tror att det är därför hennes barn är så ordningssamma. Att det är vår revolt. Ja vi kanske är ordningsamma i hennes ögon, men hennes referensramar är lite märkliga.
Nåväl, för att fira att medelåldern närmar sig med stormsteg har jag börjat julstäda köket. Men på mitt vis. Jag gör ett skåp i taget, och vem vet jag kanske t o m hinner klart till Lucia!
0