adrenalin

Kan inte låta bli att störa mig lite på de lyckliga och harmoniska människorna som pysslar med mindfulness och som dyker upp titt som tätt i olika medier, häromdagen i DN. De gör mig illa till mods med sina korslagda ben och harmoniska ansikten. Jag blir inte inspirerad utan irriterad av softade bilder av slutna ögon under släta pannor och välmanikyrerade händer kring en kopp te bryggd av ekologiska örter. Tanken är fin, absolut, men jag misstänker att det är precis samma människor som sysslade med pilates för ett par år swdan och utbildade sig till yogainstruktörer ytterligare några år tidigare. Innan det var det kristallbalansering och något annat new-ageigt. Det luktar helt enkelt lite halleluja och nyfrälst över dem. Jag kastar förmodligen sten i glashus, men männsikor som missionerar skaver.