adrenalin

Jag känner mig som ett ras, ringar under ögonen, gulblek och risig i håret. Ändå säger alla, du ser MYCKET piggare ut den här gången, förra gången hade du jättemörka ringar under ögonen. Man undrar ju hur man såg ut då egentligen? För jävlig förmodligen. Men det är sant den här gången blev jag bara av med 300 ml blod och inte 2000ml som förra gången. Sen finns massa andra faktorer som spelar in och jag känner mig faktiskt inte i total chock den här gången. Att få första barnet var utan tvekan den största omställning jag gjort i mitt liv. Ingen hade någonsin kunnat förbereda mig på hur det skulle bli även om jag skulle läst en miljon artiklar om det och pratat med tusen människor.
Nu när vi skulle få barn nr två mindes jag bara ångesten, sömnlösheten, rädslorna, maktlösheten, ja allt som var tufft och svårt med att bli förälder. Inte undra på att jag var skräckslagen inför att få det här barnet. jag har ju vädrat ganska mycket i bloggen...Inte visste jag att i och med att man gått igenom det en gång så blir det inte lika farligt andra gången. Man vet att allt är övergående. Att det som är jobbigt idag kanske gått över imorgon (eller inte). Man är ju en riktig familj med rutiner redan innan, så det finns redan en vardag. Man har gjort massa misstag och lärt sig av dem. Man har lägre prestige och lättare för att prova på olika sorters lösningar på problem. Kort sagt, hittills är allt bättre och lättare med nr 2. Piggare är jag också, inte mycket men tillräckligt.