så klart

Jag behöver väl egentligen inte säga att jag skrivit under? Det var inget svårt, jag dricker ju ändå inte på julen, minns med fasa min barndoms jular med gråt, slagsmål och allt som hör fylleriet därtill. Den värsta julen blev mamma och min moster osams och vi blev utslängda på självaste julafton, jag (7), min bror (4) och mamma. Föärst vi, sen kom skor och ytterkläder flygande. Genant och ångestskapande. Det hugger ännu i mitt hjärta när jag tänker på det. Alltid dessa skrikiga skräniga jular. Tack tack, det slipper ni mina små killar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback