adrenalin

Har nu äntligen faxat över intygen på att vi har arbete. Bägge två har bara arbete ett år i taget, men det är väl standard nu för tiden? Trygghet, släng dig i väggen. Det är ju bra så länge man är attraktiv och ung, då klarar man sig ju alltid, men vad gör man om man börjar bli lite skruttig. Då är man inte ett ruttet lingon värd. Idag längtar jag verkligen efter det som jag tyckte var gammeldags när jag var yngre, ett fast arbete. Ett fast arbete där man får vara kvar, fast man inte är superwoman, utan bara en vanlig morsa på 30+.

Nästa hållplats är i alla fall den nya lägenheten och ett lite nyare liv. Fast jobb kommer förhoppningsvis sen.