adrenalin

Jag mår lite bättre nu. Men det ska gudarna veta att det är inte lätt att sugas ner i sitt nattsvartaste hål av dålig självkänsla. Jag vill kliva ut ur mitt skal, jag vill sätta gränser, jag vill säga stopp och jag blir så frustrerad över allt trassel man är intrasslad i när det kommer till de djupaste relationer man har. Där är det allra svårast att säga ifrån och det är de människor man älskar som reagerar starkast när man vill förändras. Frustrerande. Men jag har också rätt att leva utan att känna mig som en spänd fjäder hela tiden, jag ska kunna gå upprest och inte med käkarna hårt sammanpressade annars är det en jävligt poänglös existens, om den aldrig är på ens egna villkor.