adrenalin

Det är märkligt. När jag var 25 tyckte jag att det var förfärligt att jag förändrats så mycket sedan jag var 18-19. Nu är jag 35 och undrar hur jag kunde vara så missnöjd när jag var 25, då var jag ju jättefräsch. Undrar om jag sitter om tio år och tycker att jag var fin nu? Jag är så kluven till hur jag ser ur nu. Jag är jättenöjd med min kropp men inte med min hållning. Håret är OK men inte färgen (mycket grått). Men ansiktet är det jag är mest missnöjd med även om jag tycker att jag duger så ser jag alltid så trött ut. Hängig liksom. Kan ha med livet som småbarnsförälder att göra och den extrema stressen på jobbet. En veckas semester och en anmsiktsbehandling kanske skulle göra susen. Min hy har förändrats mycket på bara några år, jag har fått större porer, gulare ton och en äcklig fettknöl (ofarlig men ful), jag har alltid haft jättefin hy utan att anstränga mig så det här är lite av en chock. Samtidigt är jag inte riktigt beredd att lägga ner en förmögenhet på mitt ansikte, undrar om det finns en gyllene medelväg. Om någon har ett bra tips på en riktigt bra kräm för känslig hy (oparfymerad) så får ni gärna dela med er. Hej svejs!