adrenalin

Det är dödstyst från chefen. Är det bra eller dåligt? Måtte han sitta och rätta som en blådåre.
Han är märklig min chef. Han är en oerhört framgångsrik industriman och forskare, men usel som chef. Han verkar alltid vara hur snäll som helst men är egentligen hård som sten. Om vi blir bjudna på räkmacka till lunch (för det är livet på en räkmacka att vara doktorand hos honom - not) så käkar han bara räkorna och majonäsen, inget annat. Fast egentligen tycker han att det räcker med en cola och en delicato-boll till lunch, vi får mackor för att hans sekreterare tvingar honom. Jag vet inte om han egentligen sover på nätterna, jag kan få mail av honom skrivet halv ett på natten, sen ett till skrivet klockan sex på morgonen. Han har aldrig semster, han åker bort ibland, men det är nog mest för fruns skull, för han jobbar själv hela tiden. Han har en jättedålig relation med en av sina söner (fast det vet han inte att jag vet). När han väl ger sig i kast med något man skickat så gör han det i ett rasande tempo, oavsett om det är helg eller natt. Så, därför undrar jag, varför är det så tyst?