adrenalin

Alltså, kattfan äter tydligen inte för mycket. Hon är hungrig hela tiden, men när jag vägde upp hennes dygnsranson åt hon inte ens upp allt. Hon åt nog bra ovanligt lite innan. Hon vägde 2.6 kg innan kastrationen. Alltså bra mycket mindre än mina söner gjorde när de föddes.

Eller vaddå högerregeln? Ingen följer den ju! Inte i Stockholm. Dumt, eftersom den är bra. Men Stockholmare är kanske inte alltid så smarta. Har fått rapporterat att den följs i Kalmar och Norge men inte i Edsbyn. Så kan det vara.

Kattfan har äntligen blivit kastrerad. Men i utbyte mot denna lättnad har min lilla magra katt blivit så fruktansvärt hungrig. Hon äter, äter och äter. Och däremellan skriker hon efter mer mat. Hon skriker alltid högt och ljudligt, folk som ringer brukar fråga om det är en bebis på besök hos oss. Inget mesjamande här inte. Så hur gör man, när katten äter upp sin dygnsranson på ett par timmar? Och sen skriker så att man inte kan sova? Hon är utestängd från sovrummet men väcker mig ändå. Veterinären framhåller att hon kommer bli rund som en boll om man inte ransonerar. Bollkatt eller sömnbrist? Hmmm. Bollkatt it is.

blogg.se har krånglat i helgen och inget av mina mobilinlägg har laddats upp. Får se om det rasslar in en massa bilder längre fram. Att ta körkort lagom till en långhelg har varit kanon. Jag har kört motorväg, landsväg och grusväg. Och mer grusväg. Och lite med släp. Och så motorväg hem igen. Är också imponerad av att min man bara släppt tager och låter mig köra hela tiden, tror inte att jag skulle klara det lika plättlätt själv.

Det har varit en helt underbar minisemester! Barnen har badat i kalla havet och det har varit läge för glass mest hela tiden. Och det är en hel dag kvar. Herregud, vilken lycka.