En lättnadens suck

Både jag och den blivande tvåbarnspappan kunde andas ut när vi satt i bilen på väg bort från det stora sjukhuset. Risken för det vanligaste kromosomfelet är mindre än 1 på 5000. Inget fostervattenprov behövs mao. Den sju centimeter långa varelsen har både armar och ben, vi såg tom små fingrar. Hjärtat pickade och allt såg fint ut. Min man höll på att tuppa av först för han tyckte sig se två stycken, men tack och lov var det bara en. Nu har vi ett litet suddigt foto och kommer sova gott i natt. Imorgon ska jag nog berätta för morsan. Lillplutten får vänta lite till, men han kommer inte ens bli förvånad, han har frågat mig massor med gånger om jag har en bebis i magen åt honom de senaste månaderna, så för honom är det redan på riktigt. En stor rosa present liksom. Vi får väl se vad han tycker när skrikisen kommit.

Kommentarer
Postat av: lilla ego

Grattis!

Postat av: adrenalin

Tack, det är så skönt! Nu känns det lite pirrigt, något jag inte vågade känna innnan.

2006-06-10 @ 18:08:16
URL: http://adrenalin.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback