adrenalin

Vad jag är lättfrestad. Var inne på Sonjas blogg och hittade länk till Thomas Sabos hemsida med hyggligt dyra berlocker. Och sen sitter jag och dreggelsurfar en hel kväll. Oooh jag är billig i drift, den jag vill ha är inte dyr, 300 buck bara. För världens sötaste lilla flugsvamp. Flugsvamp passar bra, det relaterar fint till mitt yrke (inte som viking). Men vad sjutton, det blir ingen flugsvamp, istället är jag präktig och köper böcker för samma belopp. Jag får droga mig med litteratur, det låter väl bra? Och så är det ju sommarrea på HM, mer i min prisklass idag.

Mina fötter verkar inte sluta växa. Dessutom hatar jag obekväma skor. Trycks tårna ihop får jag spader. Är sulorna för hårda kommer något i kläm i ena foten. Köpte ett par ballerinaskor förra året, å så fina. Men osköna. Lite för små. Lite för hårda. Lite för lite av allt som är skönt och bekvämt. Sälja på tradera. Ha ha ha. De gick hem. Värsta budgivningen. Jaha, det är ju bra, kanske någon med aningens mindre och jävligt mycket mer tåliga fötter blir lycklig av dem. Själv ser jag fram mot ännu en sommar i Birkenstock. Sånt är mitt liv, Birkenstock på sommaren, Adidas på vintern. Allt annat gör ont.

Var ute en sväng på stan med min mamma, det var nice. Fastän jag är stor motstådare till den utbredda shoppingmanin som råder är det så lätt att sugas med. Det finns så sjukt snygga kläder just nu, och till bra priser. HM har gjort värsta uppryckningen. Hittade en ascool regnkappa i orange med små vita paraplyer på och en kort trench i mörgrått. Fast mest av allt letar jag efter en grön lite army-aktig jacka som går halvägs ner på rumpan alternativt precis nedanför. Det konstiga med HM´s mer ungdomliga avdelning (vet inte vad den heter nu för tiden, när jag var kid så hette den puls) är storlekarna, jag har 36 eller max 38 på överkroppen i alla märken utom hos dom, där har jag 40 eller t o m 42! Undrar vad man får för kroppsuppfattning om men är ung och bara handlar hos dem. Fas föresten, kidsen är definitivt smartare än så, så det behöver jag inte oroa mig för.

Lillkorven skrek hela dagen och kvällen igår, sov gott i natt efter massage men vaknade tidigt och var på dåligt humör. Vi lyckades somna om en halvtimma sen vaknade han och vrålandet var igång igen. Med för lite sömn i kroppen och alldeles för mycket skrik ringande i öronen blev jag nästan helt knäckt när de där jävla tröjorna inte dök upp idag heller. Mailade säljaren och väntar på svar. Jag betalade för nästan en vecka sedan och de har bergis försvunnit i posten. Det är inte första incidenten i år i så fall. Jag skickade ett litet paket till min kompis i danmark i början av januari som aldrig kom fram. Jävla tjuvaktiga postpersonal. Och när man är för snål för att skicka rek så kan man inte göra något heller. Det stör mig att det var två tröjor som försvann, för jag har stort behov av dem och inte riktigt ekonomi att köpa fler. Surt sa räven.

När jag sa att jag hade nio kilo kvar så tog det bara någon vecka så hade jag blivit av med två kilo, dvs det var vatten som var kvar efter graviditeten. Efter fyra veckors amning har jag dessutom förlorat ytterligare ett kilo, det gick snabbare än jag trott. Jag känner mig helt OK i kroppen redan, lite väl dålig hållning fortfarande men annars tycker jag att jag ser oförskämt bra ut i kroppen för att vara snart 36 och ha fött två kids. Jag firade detta med att klämma ner mig i makens tightaste rock´n´roll jeans och se på fan, de satt riktigt bra! Jag pep iväg och köpte mig ett par egna i precis samma storlek. De kostade blott 399 och dessutom kan min älskade man överta dem när jag blir smalare. Skönt med ett par smala svarta jeans, preggobrallorna har börjat sitta väl dåligt på sistone...

Satte ut vagnen på blocket för ett tag sen, igår kväll klockan åtta ringde en jeppe som påstod att han var väldigt intresserad. Vi bestämde en tid idag när han skulle komma och titta på den. Tydligen var det någon slags busringare, för inte har han dykt upp eller hört av sig, dessutom gick inte hans nummer att se på mobilen så jag kan inte ringa och fråga om han ångrat sig. Surt eftersom jag hoppades på att han skulle komma så tidigt som möjligt så att jag skulle kunna pipit iväg på chokladfestival på nordiska museet. Ska man tänka goda tankar så kanske det hände något som gjorde att han fick verkliga förhinder, men jag känner mig lite för cynisk för att verkligen tro på det själv.

Snålheten bedrar visheten. Typ jämt. Jag använder mascara varje dag, ändå tar den inte slut, den blir klumpig och gammal istället. Sist körde jag med Lóreals Lash Architect, helt OK, När den blev för gammal hittade jag en provförpackning från Clinique, den var helt OK att måla på, men det blev tvättbjörnen när den skulle tvättas bort. Jag har följande krav på min mascara:
Den ska vara svart.
Den ska vara oparfymerad.
Den ska ge långa ögonfransar helst med lite curleffekt.
Den ska gå att tvätta bort med vatten, fullständigt, inte ge pandalook dagen efter.
Den ska inte sitta under ögonen efter en dags användande.
Den här månaden hade jag lite sämre med stålingar så den fick gärna kosta under 100 kr också.
Jag gick så ut och hittade en på Kicks, Expediten frågade mig noga om alla mina krav, tyvärr glömde jag krav nummer tre, så under två veckor har jag varit tvungen att använda remover för at bli av med skiten, trots att den inte är vattenfast. Dessutom tog jag med den till landet, och glömde visst kvar den i den temporära necessären (apotekspåsen) som jag lämnade kvar i ett skåp. Så nu får jag nog snällt knalla ut och köpa en ny. Jag klarar mig inte utan mascara. Och den här gången ska jag ha med alla mina krav. Och inte snåla, jag langar gärna upp 235 buck bara jag får den bästa jävla mascaran på jorden.

...adidas! Jag var ute efter de svarta Missy Elliot basketskorna men de fanns inte i min storlek. Killen på Adidas originals skickade mig till Sport Line på Hornsgatan (i sthlm) och där hittade jag ett paradis för street gympasko älskare. Tyvärr är adidas hemsida så muppig (man måste ladda ner senaste versionen av något program som jag inte vill ha) så jag kan inte lägga ut någon bild. De är inte sleeka utan en basketvariant på deras superstarmodell. Dessutom, hör och häpna gick jag ner en halv storlek, från min vanliga US9 till US8.5, det har aldrig hänt tidigare! Dock hävdar de att US9 motsvarar 42 2/3, alltså nästan 43, vilket alltid har roat mig ofantligt. Vilka båtar! Men nu har jag alltså "bara" 42. I alla andra skor har jag 40 eller 41, men adidas har ett eget system, sköna är de i alla fall. Nu är shoppingspreen över och räkningarna är betalda och jag har kvar så att jag klarar mig månaden ut, sen ska väl de där extrastålarna ta och poppa in så att jag hinner köpa julklappar medan jag fortfarande kan gå.

Ska nu inhandla ett par nya gympadojjor, mina gamla luktar död. Jag har haft dem i fem år tror jag så det är väl inte så konstigt... Valet står mellan två olika par, och som vanligt känns det som om jorden kommer gå under ifall jag väljer fel. Snacka om att ha hang-ups.För övrigt är jag vrålhungrig, har ätit mig genom denna dag men magen är ändå som ett hål. Gympadojjorna är förresten inte till för att träna i utan som vardagsskor, jag har svårt för andra skor än gympadojjor och flipflops, klämma in tassarna i hårda högklackade grejjer är inte min pryl. Bekvämt ska det vara, svart, och hyfsat snyggt. Basket blir det i år, alla fina som jag la ut bilder på var för små, men adidas har ett par snygga svarta i generösa storlekar och reebok har såna  man hade på åttitalet, de är dösköna men förmodligen helt otrendiga så det blir nog adidasarna i alla fall. Se där, jag har visst bestämt mig och himlen rasade inte ner den här gången heller.

Shit vad jag bränt pengar den här månaden. Jag vet inte riktigt var de tog vägen. Jag tycker inte att jag köpt så mycket heller, några ögonskuggor, en kofta, två tröjor. Hyrt en TENS-apparat. Varit ute och ätit. Och vips var pengarna slut. Det känns helt skumt. Det är som om att bara för att jag vet att jag får extrapengar nästa månad så har jag varit oförsiktigare än vanligt den här. Inte bra, men kanske vad jag behövde? Nästa månad ska jag köpa ny ansiktskräm (dyr), nytt schampo och balsam, amnings-bh. Svarta byxor. Gympaskor str 42, eller varma vinterstövlar om fötterna håller sig osvullna ett par dagar. Jag ska nog gå till en frisör och klippa mig också (dyrt), jag har färgat bort det grå nu så jag känner mig riktigt hyfsad. Lite nya böcker ska jag shoppa också, sen är extrainkomsten defintivt slut.

Kan inte gå med Birkenstock tills nr 2 väljer att komma ut. Jag har kokande fötter men det kommer kallare tider och jag letar skor. Det finns så snygga basketskor i skinn nu, Nike har ett par fina, liksom le coq sportif (töntigt namn) och döm om min förvåning, Tretorn. Hittade bilder på alla suktelementen, men tyvärr inte på Clarks-stövlarna jag VILL ha. Jag var sugen på dem redan för två år sedan, och nu har de kommit i grått. Oj så svårt. Speciellt när man inte är gjord av pengar. Hmm hmm. Mina fötter är förresten lite lätt vattenfyllda så jag får nog satsa på ett par herrskor. Vad tror ni om tretorns?

Jag vill bara shoppa hela tiden, har denna vecka hunnit med två tröjor och tre pockets, önskar mig nytt rouge, nya ögonskuggor och nya stövlar, ny mascara, klippning, färgning och bodybutter. Hallå, ska man skämma bort sig eller är det ett sätt att försöka dämpa någon slags ågren? Jag bara undrar, kan inte riktigt sortera i känslorna nu. Dessutom har jag jättedåligt samvete för att min man precis var tvungen att lägga ner 6000 kr på service av vår bil, och jag har inte bidragit med en krona. Suck, vad det är jobbigt at ha en massa i-landsproblem. Ska ligga lågt med shoppingen tills jag vet varför jag känner så här. Okej, en ögonskugga kanske då, eller varför köpa en ögonskugga och tro att man blir snygg när håret är hej kom och hjälp mig, det får nog bli frisören istället, eller jag ska kanske satsa på ett huckle. I-landsproblem...

Köpte en jättesnygg tröja på gudrun sjödén idag, jag är så nöjd. Den blir lite tight och jag kommer inte kunna ha den så många veckor till, men jag ska inte ha den här magen forever. De har fina svart och vitrandiga tröjor på webshoppen för 179, jag funderar på om jag ska bunkra lite tills mitt liv som ogravid. Kan man säga att man bunkrar en enda tröja? Jag ska i alla fall bunkra. De har också en cashmeretröja, men det är svårt att veta hur tröjan sitter när jag återfått en mer normal kroppsform, så det får vänta. Letar som en tok efter en skön, inte alltför dyr kofta, men inget har fallit mig på läppen hittills, jag är så picky med material, kan inte ha massa syntet, håret står rakt upp då...

Jag älskar Gudrun Sjödén, jag älskar materialen, konceptet, färgerna, allt - utom de fula modellerna. Jag skulle så gärna vilja äga ett Gudrun Sjödén-plagg, men hittar aldrig något för jag är tjugo år för ung. Suck. Ska satsa på ett par cerisa eller limegröna vantar i år dock, och kanske en mössa. Om inte mössan är för tantig...

Som gravid har jag upptäckt ett annat klientel än just gravida bland hyllorna med mammaklädet, nämligen lite småtjocka tanter. Man kunde tro att de skulle vara i BiB-hylloran och rota, men uppenbarligen tycker de att de behöver lite extra plats för lilla maggen. Jag förstår dem fullständigt, nästan alla kvinnor har tendens till kula, åtminstone efter passerade 30, men inte många kläder är sydda på det viset. Jag har normalt en platt mage ( ja jag vet att jag är "lyckligt lottad") men ändå tycker jag att det mesta skär in i magen, speciellt högt skurna jeans är vidrigt, de skär in både i magen och i grenen, oh så skönt! Men det känns lite surt att titta i gravid-hyllorna på H&M, det är alltid väldigt urplockat (typ bara xs och xl kvar). Det vore bättre om man designade kläder som tanterna faktiskt ville köpa så att de gravida fick ha "mammakläderna" ifred.

Sedan en tid tillbaks kan jag inte gå in i en affär utan att undersöka deras sortimentet av hudlution, jag bara dras till hyllan med fuktkräm. Detta oavsett vilken affär det är. På sista tiden har jag köpt hudkrämer på ÖB (CCS), ICA (Vaseline intensive care), IKEA (egna märket), Bodyshop (African Spa) och apoteket (mandelolja). Behöver en kvinna verkligen fem olika sorters hudlotion? Är jag rädd att få bristningar (strior) kanske? Är det så att jag undermedvetet bunkrar för att kunna smörja in mig under den resterande tiden av graviditeten? Oavsett om allt smörj på jorden skulle ta slut så har i jag alla fall drygt en och en halv liter hudkräm i av varierande konsistens och parfymeringsgrad. Trots dessa kopiösa mängder fuktåtergivare suktar jag ändå efter ett Body Butter med mangodoft från Bodyshop, den som jag förtalat så i ett tidigare inlägg. Varför vill jag plötsligt lukta juicifruit (tuggummit)? Mina fantasier kretsar också kring en lotion från Revlon som jag brukade använda för tio år sedan, också den kraftigt parfymerad. Märkligt nog letar jag inte efter någon ny ansiktskräm, är helt nöjd med den jag har. Letar heller inte efter ögon eller hals eller handkrämer, hudkräm ska det vara. Bara hudkräm. Mycket hudkräm, helst i enlitersflaskor. Med pump, vaför kommer föresten inte alla krämer med pump?

Dags för födelsedags-shopping, min man är svår att överraska och han läser bloggen så jag kan inte avslöja vad han får...Har köpt lite gravidkläder till mig själv också, magen ser ut som en spärrballong och jag är bara i fjärde månaden...Ingen Linda-Skugge-jag-kan ha-vanliga-kläder-fast jag-är i-åttande-månaden här inte. Långa gravidtröjor och mjula gravidlinningar på byxor och kjolar tack. Fast jag hittade en jättefin lila tröja på top-shop som var så lång och stretchig att jag kommer kunna ha den i flera månader till, kostade dock 169, så jag får fundera lite innan jag köper fler. På Topshop hade de en bisarr grej som jag kanske köper sen, en sorts svart tub, som man ska ha som adapter mellan byxorna och sina vanliga tröjor. Så att det ser ut som om man har ett svart linne under fast man inte har det. Smart. Skulle vilja ha ett par mjukis-shorts också, det finns på HM, dock enbart i de osannolika färgerna grisrosa och turkost. Jo jag är gravid och har arsle som en lagårdsvägg, jag skulle vilja framhäva den med en riktigt klatschig färg. 90% av alla gravid får stora rumpor, det är naturligt och det behövs för amningen, men inte är inte så kul att man vill framhäva den mer.

Jag har ont i svanskotan mest hela tiden, värst är det när jag gått mycket. Fick tipset att använda Schollskorna jag har på jobbet hela tiden. Och se, det var bästa medicinen. Det enda kruxet är att jag måste ha strumpor i dem, annars får jag värsta skavsåren, både ovanpå och under fötterna. Strumpor, schollsandaler, kjol. Ha ha jag ser ut som en tysk turist. Jag är fåfäng. Jag vill att mitt snygga orange metallic nagellack ska synas på tårna. Sonen blev lycklig när han såg den nya färgen (förut var de neonrosa) och sa "sen blir de gröna, och sen blir dom blå..."

Birkenstock har en modell som verkar ge mindre skavsår. Vad dessa kostar? 700 buck! Rena rånet. Håller väl i en evighet förstås, men de ser ju likadana ut som de schollisarna jag har. Vad ska man göra. Unna sig själv och sin begynnande foglossning ett par ritktigt bra skor? Varför tycker jag inte riktigt att jag förtjänar det. Varför kommer jag med invändningar som, tänk om de inte är bra, de ser ju ut som det par jag har, tänk om jag får skavsår av dem med. Tänk om, tänk om, tänk om. Just do it! Flip-flops funkar faktiskt inte längre, och mina kokande fötter måste ha luft, strumpor i scholl funkar inte om det blir 30 grader. Jag är värd ett par sköna skor, shit vad det tar emot att skriva det.