Aaarghh

Som i något slags supervrål. Det är något som gnager. Inte helt nöjd med mitt jobb. Trodde det skulle bli bättre, och det blev det. Men ändå inte. Jag känner att en stor del av min kompetens är bortkastad här. Bra lön, snälla kolleger, men vad skulle de med en hel doktor till? Det hade funkat rätt bra med en vanlig kemist. Jag tappar gnistan lite också, det är så olikt det jag är van vid. Det är mycket, "det där har vi provat förut, det går inte" mycket detaljstyrning och dessutom en chef som tycker att långsiktig forskning är meningslöst. Och som tycker att män är bra mycket bättre än kvinnor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback