adrenalin

Helt oväntat har jag haft en av årets bästa sommakvällar. Trots gårdagens spöregn var kvällen alldeles ljummen och min äldsta pojke föreslog att vi skulle cykla. Han har haft en massa skräck inför cyklandet som jag har varit delaktig i att skapa, men som fadern med varsam hand hjälpt honom att övervinna. Vi gav oss ut och gjorde Årsta på hoj, inte en enda vurpa och han har verkligen fått in snitsen på att cykla. När vi återvände hem hann vi både med att äta nybakt bröd och att rita lite. Han är inne i en intensiv ritperiod, en av våra vänner är serietecknare och han vill också bli det. Vi lyckades dessutom smida planer för veckan innan vi lade oss med två kapitel av Kalle och chokladfabriken. Mitt i allt tjat, gnäll och tjafs kommer såna här guldstunder som gör att jag känner att vi har det bra också, riktigt bra. Mannen börjar jobba imorgon, men vi andra är lediga en vecka till. En vecka som jag smått våndades över i början av semestern, men nu tror jag faktiskt att vi kommer ha det riktigt bra.