Om att ryta till

Det har varit en smärre följetång det här med mitt manuskript som blivt accepterat. Jag har vid tre tillfällen bett förlaget sätta bilderna ordentligt, men varje gång har det sett för djävligt ut rent ut sagt. När manuskriptet kom tillbaks tredje gången och noll(!) ändringar hade gjorts fick jag nog och skrev ett riktigt argt mail till dem. Jag frågade om de skämtade med mig och ifrågasatte deras trovärdighet och förklarade att jag var besviken på dem. Jag avslutade med att säga att om det var något fel på mitt manuskript eller mina bilder kunde de ju berätta det istället för att skicka okorrigerade proofs för granskning om och om igen. Det tog skruv! Idag kom artikeln tillbaks och den såg vettig ut. Men varför i helsike ska man behöva bli snudd på otrevlig innan vissa människor gör sitt jobb? Det är ju inte som att jag bett någon göra något som inte står i deras arbetsbeskrivning. Nåväl, nu är jag lättad. Ska godkänna nästa artikel strax. Om bilderna sitter där de ska vill säga...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback