Åka buss
Tänk vad skönt att vara liten. Att få göra precis som man vill. Att inte behöva åka buss som andra, sittandes eller ståendes utan bara lägga sig på ett av hjulhusen och slappa lite. Fast så var det inte riktigt.
Pappan brottades med barnet för att få honom och sitta på ett säte. Och när det inte gick höll han i honom hela tiden utom en kort sekund när bilden togs. När far och son skulle av höll sonen fast sig i en av de gula stolparna och de höll inte på att komma av, hela bussen skrattade. Barnet? Lillkillen. Pappan? Maken.
Kommentarer
Postat av: Rebecka
Sanslöst gullig bild, för oss som inte behövde vara med och strida!
Postat av: adrenalin
Han är enormt gullig och mycket envis. Jag inbillar mig att han ska ha nytta av envisheten. Det var inte så farligt, mest komiskt. I alla fall för mig som tittade på...
Postat av: Rebecka
Klart han kommer ha nytta av envisheten! Det vet jag av egen erfarenhet :)
Postat av: Rebecka
Klart han kommer ha nytta av envisheten! Det vet jag av egen erfarenhet :)
Postat av: adrenalin
Jag ser din kommentar när jag är inloggad i bloggen...Skumt att den inte dykt upp här än. Envishet är en jättebra egenskap! Detta barn har fått mycket uträttat tack vare envisheten. Jag med!
Trackback