i storstan

Hemma en sväng och samlar upp material. Det är då själva fan att det ska vara så svårt att sova själv. Jag är ju en vuxen kvinna med barn för bövelen. Förresten gick jag ett steg in under krypgrunden igår och tände lampan så att sonen som är lika rädd för spindlar kunde kuta in och hämta sin cykel. För vi har spindlar i mängder i kypgrunden. Ett helt steg! Och min duktige son som gick tio steg! Vilka hjältar! Häpp, så nu utmanar jag ödet och sover ensam. Allt för arbetets skull. Fan vad jag skulle vilja vara mer modig. Får väl hoppas att det jag brister i mod har jag i andra egenskaper. Goda då, helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback