Ett halvår

Äntligen, efter ett halvår verkar det som om vi ska kunna gå ut och äta eller gå på bio eller vad som helst, min mamma har erbjudit sig att göra ett försök som barnvakt. Betänk att tanten fick en ny höftled för sex veckor sen. På ett halvår har vi inte vågat boka in konserter eller resturangbesök för lilla killen har varit så knepig att natta. Det blir lite trist i längden att aldrig göra något tillsammans själva, även om det egentligen inte är hela världen. Tänker att lilla maken kanske t o m kan be om barnvakt när jag är i USA, om han nu får spader på grynen. Nu hägrar en egenkväll, så snart som möjligt i alla fall. Vi har inga krav på att åka bort i två dagar och bo på hotell, två tre timmar gör ju en enorm skillnad när man aldrig är själva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback