adrenalin

Våra planer på en hotellnatt grusades av att lilla killen blivit så omöjlig att natta. Det tar över en timma och förutom skrikandet så springer han ut ur sovrummet hela tiden och min sjuka mamma klarar inte av en så pers själv. Jag lirkade lite med henne, men hon fick panik bara vid tanken. Lite deppigt var det, vårt förhållande har varit i skriande behov av egentid. Men det är bara att vänta ett tag, det blir ju bättre, förmodligen kommer nattningarna på köl igen snarare än vi tror. Och så kom vi på den brilljanta idén att ta ledigt mitt i veckan. Åtta timmar tillsammans är inte fy skam! Det gjorde vi i våras och det var oerhört lyckat, så vi kör en repris idag. Nu väntar frukost på stan och ett museibesök.