adrenalin

Ni vet när man blir sur från en sekund till en annan. Eller vet ni? Jag kan bli det idag. Det säger bara pang. Det gjorde det idag. När maten var klar fräste jag till åt min man. Han frågade om maten var god. Jag är fortfarande sur. Vet inte riktigt varför. För att min lediga dag känns så meningslös? Att vara ledig när man är förälder är att arbeta. Jag fick sovmorgon, fine, men inatt får jag ta vaket. Storkillen är sjuk igen och lillkillen vaknar som bekant tiiiidigt. Så en tillkämpad sovmorgon i trötthetens ocean känns sannerligen som en droppe i havet. Mer anledningar att vara sur? Jag har ju ett bra liv. Så det är väl det där med, menlösa udda lediga dagar och en sömnlöshet som gör mig allt fulare och bittrare för var dag som går.