och en så där början

Min yngste son vaknar kring 6:30 oavsett vilken dag i veckan det är. OK, det är inte 5:00, men ändå alldels för tidigt på nyårsdagen. Min man gick upp en stund så jag fick sova lite till, sen byttes vi av vid åtta. Jag ska snart sätta igång med brunch. Det är bra att dricka mininmalt, för jag är åtminstone inte bakis.

Idag väntar ett kalas hos människor jag inte känner. Vi trodde det var barnkalas, men det visade sig att det är mamman i familjen som fyller år, vi har träffat henne en gång. Tyvärr kom vi på det igår kväll, presenten vi köpt var till en femåring. Kan bli rätt kul att se hennes min när hon får fönster-konst-färg. Ja ja, min man och jag med våra sociala hämningar, det blir lajbans, jag har varit stressad sen jag förstod att det inte var barnkalas.

För övrigt är jag retlig, har fått en överdos på min äldste trotsige son. Ena sekunden larvar han sig som en bebis, ga ga ga, det retar mig. Nästa sekund babblar han oavbrutet, upprepar varje sak han säger om och om igen tills jag svarar. Det retar mig också. Eller så tjafsar han med mig, gissa vad? Det retar mig också.

Jag önskar mig lite andrum. Att få vara ledig några timmar. Gå och få massage. Ligga i ett varmt örtbad. Eller något i den stilen. Ledigheten har ändå varit bra, förutom markservice coh en del tjafs, har det varit skönt att få umgås ordentligt med familjen. Dessutom har jag hunnit lägga lite tid på mig själv, läst en halv bok och handlat lite kläder. Imorgon är det onsdag. Då ska jag jobba. Då kommer jag längta efter min trotsige unge och hans morgonpigga bror.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback