Bättre utan cellgifter

Mamma slipper cellgifterna ett tag, de ger henne någon slags antihormoner istället. Det är en helt ny människa. Precis som jag misstänkte snackar hon om att avstå cellgifterna nästa omgång. Jag förstår henne fullständigt, har skrivit om det i ett tidigare inlägg. Hon var här igår, vi åt middag och hemgjorda semlor. Ett tunnt babyfjun täcker huvudet. Jag insåg hur mycket jag saknat min mamma, det cellgiftsbehandlade vraket var bara en blek skugga av sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback