adrenalin

For en snabbis till Linköping igår, för docentföreläsning, gruppmöte och det bästa av allt, middag på stora hotellet. Mannen hade löst problemet med tvååringen som vägrar sova. Han fick inte sova middag på sin feberfria dag (han har varit hemma sjuk). Och tro på fan, det funkade, han somnade ordentligt och sov sedan till 7:30 imorse. Jag trodde vi skulle få vänta ett halvår med att skippa middagsluren på helgen. Nu blir det till att skära ner dagisluren till en timma så kanske vi kan få barnet att sova ordentligt. Man blir som vilken pundare/anorektiker/samlare som helst, men det rör sig om sömn och inte knark/vikt/frimärken. Jag lovar, när barna sover som folk ska jag inte knysta ett ord om sömnen igen. Men det lär ju dröja...