da cancer

Hmm, lite uppdatering om mammas cancer: Hon får cellgifter en gång i veckan och är ledig någon vecka då och då. Hon blir snabbt magrare och tappar håret. Huden blir tunn och går lätt sönder. Hon har dödsångest. Jag pushar för att hon ska prata med någon, jag vet inte hur det känns att dö. Själv känner jag mig mer som "jaha". Det går inte att gå runt och grina hela tiden. Livet är faktiskt just nu. Hon lever just nu. En dag i taget är det som gäller. Just nu. Imorgon kanske jag bryter ihop, men just nu känner jag mig som ett ganska bra stöd.

Kommentarer
Postat av: Ny kula

Det är nog klokt att pusha lite för att prata med någon. Det är ju stora grejer att grubbla på, och ett proffs som stöd är säkert skönt.

Vad skönt att du kan ha lite just nu-perspektiv på det hela, för det är ju faktiskt sant. Livet är just nu.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback