paus

Storkillen och jag börjar klättra på varandras nerver, puh. Då kom min mamma susande som räddaren i nöden. Nu är de ute och leker, sen ska jag gå till videoaffären och lämna tillbaks en film så vi får ännu mer paus från varann. Jag älskar mina barn, men en spattig fyraåring och en mamma som är helt tömd på sömn funkar inte bra ihop hela tiden, fast det har gått över förväntan ändå. Jag längtar efter min man.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback