adrenalin

Mor och far går runt med värkande axlar, men den enda som lyckats snika åt sig massage de senaste dagarna är det yngsta barnet. I lördags kväll tog min man det hysteriska barnet, badade honom och gav honom babymassage med mandelolja. Sen sov han som en sten mer eller mindre tills i går eftermiddag. Jo han ammade förvisso varannan eller var tredje timma, men somnade om snabbt och sov jättedjupt. Igår gjorde min man ett nytt försök, minus badet. Det funkade nästan lika bra som lördags,det var lite svårare att få honom att somna in bara. Men natten blev ganska lugn. Min man har så ont i axlarna av allt bärande att det knappt går att ta på dem, själv har jag en nerv i kläm känns det som. Massera varandra? Ha ha, om inte bebisen får ligga i en famn så vaknar han och blir hysterisk. Vi är glada att vi lyckats klämma tre filmer i helgen. Och fått höra vad de säger, inte bara läsa texten genom skriken. Vi är också glada att stora sonen inte är lättväckt. Kvällsvrålandet är som en slags ångest, det är som att han är rädd att somna. Konstigt att han inte är rädd att somna på dagen. Det är vanligt och brukar gå över vid tre månaders ålder ca, så vi är nästan halvvägs...Nu skrattar den lilla killen i alla fall och det väger upp jäkligt mycket av det jobbiga.