adrenalin

Jag har artros i mina käkleder. Det är efter en skada jag fick när jag var tolv. Förutom intressanta klickljud i käkarna har jag aldrig lidit av det förrän jag fick storplutten då jag fick en mindre inflammation först på ena sidan som höll i sig i ett år sedan en på andra sidan som aldrig gav med sig. Den andra inflammationen var hemsk, jag kunde knappt äta någonting och hade ont hela tiden. Efter ett år fick jag göra en titthålsoperation och man spolade bort inflammationen. Detta följdes av medicin och gymnastik. Det var fantastiskt, jag har varit symptomfri i över 1,5 år. Men nu börjar det komma tillbaks. Jag blir jätteorolig. Ska ringa husläkaren och fråga om jag får äta mina starka antiinflammatoriska tabletter medan jag ammar för att se om inflammationen går tillbaks. Blir det värre måste jag försöka få tag på käk-kirurgen som opererade mig. Shit, jag vill inte bli opererad igen. Jag vill vara frisk. Jag har använt min bettskena slaviskt och tycker att det är besynnerligt att det dyker upp igen, men det kanske är så att jag biter mer när nätterna blir så uppstyckade. Starka piller kanske gör susen, glukosamin funkar i alla fall inte.