adrenalin

jag är fortfarande irriterad över det där med busskortet. Det är så surt. Jag vill kunna ha min frihet och inte vara tvungen att ta buss överallt. Jag gillar verkligen inte att åka buss med barnvagn. När jag skulle åka och hämta storkillen kom det en buss med trappsteg, de är ju inte så vanliga häromkring. Bara pankisar på busshållplatsen också och ingen på bussen gjorde en ansats till att resa sig. Jag gjorde mig redo att kånka på vagnskrället, när det från ingenstans dyker upp en byggkille som hjälper mig, jag tackar och han svarar "man får ju passa på, ensamma morsor vettu!". Jag hör mig själv skratta lite för gällt, men han har redan sprungit vidare. Av blev jag hjälpt av ett hyfsat nyktert fyllo. Tack gode gud för folk som vill hjälpa ensamma morsor!