bråk

Vi fajtas varje dag. Är det så i alla familjer? Hör det liksom till att det är konflikter jämt? Alltså det är vi vuxna som fajtas med fyraåringen. Och vi pucklar inte på varann. Själv upplever jag det som att jag har vissa problem med mina aggressioner. Vet inte om det stämmer men jag blir ofta fientlig när jag är arg och ibland aggressiv. Jag fattar att man inte kan upphöra att bli arg och att jag alltid kommer bli arg. Ilska är ju något sunt. Men ibland uttrycks ilskan på ett osunt sätt. Det är den ilska jag mår dåligt av som jag vill komma till rätta med. Just nu för jag ilskedagbok. Upptäcker att jag ofta blir arg och upprörd i samband med att lillkorven vrålar. När han skriker blir min stubin mikroskopisk. Upptäcker också att jag utöver det går runt och är småirriterad stora delar av tiden. Småirriterad över alla måsten. Har jag alltid varit det? Jag tycker att jag är mindre grälsjuk än vad jag varit förr, ändå är jag ofta på defensiven. Och missnöjd. Jag som trodde jag var en så tacksam jävel ha ha. Ilskan är ett sätt att skydda sig. Men jag är ju i en trygg miljö nu. Jag är ju inte ett barn längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback