adrenalin

När jag vaknade var det typ blod överallt, tack menshelvete. Stora killen förföljde mig in på toa och jag bad honom gå därifrån för att han inte skulle bli rädd eller traumatiserad av att se sin mamma med blodiga underbrallor. Vi har liksom inte kommit så långt i undervisningen om den mänskliga kroppen. Fast blodigt blev det ändå och rädd blev han ändå, för två minuter senare när jag satt mig brevid honom i soffan började jag blöda rejält med näsblod. Mycket minus på sovkontot har en tendens att ge upphov till våldsamma näsblödningar för min del. Och vem ligger mer minus på sovkontot än en ammande mamma?