vad cheferna sa..

Jag vaknade en timma innan klockan ringde i morse, låg där och funderade på vad som kunde hända när jag skulle berätta att jag är gravid för mina chefer. I vilken ordning ska jag prata med dem, vad ska jag ha för attityd, hur ska jag ta det i fall någon av dem säger något knäppt? Attityden kändes viktigast, min egen inställning är allt. Om jag har bra inställning och är positiv, varför ska de tala om för mig att det är ett problem? Jag gick upp efter en halvtimmas funderande, gjorde mig iordning, väckte min familj och for till jobbet. Vid tio masade sig den bitädande chefen in, han bara skrattade och sa att det ska väl gå att labba, licca och publicera som vi kommit överens om tidigare. Han sa att det var roligt när jag gick, så styrkt av detta ringde jag upp herr ordinarie, han sa: Vad innebär det? Med min positiva och välvilliga inställning förklarade jag hur jag planerade mitt arbete och han verkade nöja sig med det. Vi får väl se om han sitter där och möglar på sin kammare och hittar på något ruttet, men fru adrenalin får nog se till att jobba på nu. Upp till bevis liksom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback