deghjärna

Min hjärna är som en deg. Jag glömmer allt hela tiden, nycklar, böcker, lappar med telefon och faxnummer. I morse diskade jag sonens nappflaska i badrummet. Kom på mig själv när jag tyckte att något kändes konstigt. Jag brukar alltid vara skärpt och på hugget, så det här tillståndet är helt overkligt. Jag kan inte ens bli irriterad över min seghet, bara lullar på som i en stor bubbla. Jag vill inte jobba, bara sitta i soffan och glo rakt fram i luften, är det inte semester snart? Min semster börjar visst om nio veckor. Det är ju helt outhärdligt. Koma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback