adrenalin

Jag känner mig hela tiden ansatt av saker utifrån. Det känns som om jag aldrig får en lugn stund, och jag vet att det är så klyshigt, jag är den som måste ordna så att jag får det utrymme jag behöver. Men jag får fanimej inte till det. Blev väckt 6:30, gick upp och gjorde iordning mig och plutten, lämnade på dagis kl åtta, gick hem igen sen, dels för att jag fortfarande inte mår helt bra men också för att jag trots att jag varit uppe i nästan två timmar varken ätit frukost eller varit på toaletten. Snacka om att inte kunna ta något utrymme överhuvudtaget. Aaarrgghh. Sen blir jag vansinnig på min man som vill att jag ska bestämma vem som ska jobba sent och vem ska komma hem tidigt. Aaarrgghh. Det skulle vara så skönt att slippa bestämma allt och idag har jag verkligen ingen lust överhuvudtaget. Nu ska jag vila på sängen lite innan jag faktiskt går till jobbet och hämtar ett par saker. Instängd i min egen bubbla där jag slipper känna mig anstatt och därmed slipper dra gränser.