adrenalin

Efter gårdagens maratonpass på jobbet har jag gjort det enda rätta idag. Tagit sovmorgon. Ända till 7:30, det ni! Jag är fortfarande hemma, och ska försöka skriva lite på projektet jag aldrig kan avsluta innan jag åker in och gör lite praktisk nytta. Dagen inbegriper också fredagsmail till min chef, handling av mjölk och hämtning av lillplutt. Idag ska jag inte jaga upp mig över någonting. Bara göra de få saker jag förutsatt mig, och göra det bra.

Det finns människor som pratar om positiv stress, men så fungerar inte jag. Stress är nästan som en drog för mig, en dålig drog som gör mig uppjagad på ett obehagligt sätt, och har jag väl kommit upp i varv så börjar kaoset: Jag blir argsint och lite lätt personlighetsförändrad. Jag fattar dåliga beslut. Jag tappar koncentrationen och närvaron. Jag kan inte sova. Jag får svårt att äta och det får mig att må ännu sämre. När jag är uppe varv märker jag inte riktigt vad som är fel, har bara en vag känsla av att något inte är som det ska. Men allt bara snurrar på tills jag slutligen mår jättedåligt. Det här är i öäget som folk brukar kalla positiv stress. När jag är "riktigt" stressad pendlar jag mellan att vara agressiv och att störtgråta.
Jag är dessutom aldrig mer effektiv som stressad.

Idag ska bli en stressfri dag. Men lite stressad minsann, blev jag av att skriva om stress.