Mållös
Det som händer där och då är att jag säger till O att vi kan ju prata om det där sen och så går jag. Förödmjukad och tillintetgjord, det är nämligen inte första gången det händer. Jag tog upp det med O sen och hon håller med, hon vill inte ens umgås med F längre för att hon är sån jävla mobbare.
Hur gamla vi är? 36, 35 och 34. Fast vi kunde ju lika gärna var 3-4 år. Jag känner inte F, hon har aldrig varit intresserad av att lära känna mig, så jag kan inte ta upp det med henne. Hon vill bara umgås med i hennes ögon häftiga och snygga personer, helst av manskön, O är den enda tjej hon hänger med egentligen.
Kära bloggläsare, ge mig goda fina råd på hur man ska hantera såna här jävla människor. Hon får mig nämligen att bli gråtfärdig och det vill jag inte bjuda på. Min plan just nu är att sluta hälsa på henne i korridoren och ignorera henne vid det gemensamma lunchbordet. Det som är komiskt är att hon tror att hon är "häftigare" än mig, och ändå vet hon ingenting om mig.
Ok. Det råd du får av mig kräver mod. Och du måste verkligen bestämma dig för att det är värt att fronta henne. jag har själv gjort detta, och förutsatt att personen ifråga har någon som helst insikt om etik och moral så funkar det.
Du ska helt enkelt berätta för henne vad du känner när hon gör så där. Inte komma med kritik eller beskylla henne för nåt.
Bara berätta vad som händer i dig när hon gör så där. Och sen fråga om hon är medveten om det och om det är något hon visste om.
Inte vara aggresiv, eller snyftande utan bara vara stark och berätta helt rakt.
pallar du?
Ditt råd är det enda raka och jag är skitskraj för att ta den konflikten. Personen i fråga är fullkomligt fascistiod och har ett elittänkande som inte är av guds like. Hon delar kontor med en tjej som har dåligt självförtroende och hon vägrar vara trevlig mot henne för det är under hennes värdighet så denna tjej behandlas också som luft. Jag antar att jag ligger ganska långt ner på hennes rangskala, och jag vet inte om jag ens vill upp på hennes agenda, just nu låtsas jag som om hon inte finns till.
oj, det där låter som rena rama högstadiebeteende. jag hade nog betett mig likadant tillbaka mot henne, möjligtvis vara extra trevlig mot alla andra när hon är i närheten. det kanske inte är så modigt, men inte heller helt fegt.
läser förresten din blogg lite då och då :)
Jäpp, jag kör fegisstuket rakt av, total ignorering mao. Men jag är på min vakt och kommer markera ordentligt när hon försöker trycka ner mig i skorna igen. Läser numera din blogg också...Uppskattar verkligen när ni lämnar kommentarer och bonus är när ni har egna bloggar!